Min Fokus

Så då är det den här tiden på året igen, då min fokus endast ligger på en sak: Stickning! De senaste två veckorna har jag stickat fyra par vantar, en mössa och otaliga saker jag har repat upp, jag har även lärt mig att sticka tre nya mönster (som senare förvisso visade sig vara osannolikt tråkiga att sticka och till en viss del inte särskilt vackra att beskåda). Snart kommer jag även få en lång halsduk som matchar mössan, den har jag dock inte stickat då jag anser att halsdukar är något otroligt enformigt och trist att sticka om man nu inte har en stickmaskin (som kostar en ansenlig summa med pengar).
Att sticka vantar däremot är roligt, relativt enkelt och det går fort, tar ca tre timmar per vante om man gör något samtidigt. Egna stickade vantar är också en bra present till vänner, familj och andra människor man tycker om och de brukar för det mesta uppskatta egenhändigt gjorda presenter som dessa. Det är även bra för min del då det är jämförelsevis billigt att göra ett par vantar än att köpa dem i affär.

Jag funderar på om mitt nästa projekt ska bli att börja väva. Vi har en vävstol stående någonstans i huset, det är bara att sätta ihop den och börja så fort jag vet hur man gör för att sätta upp den och trä trådarna som behövs. Tur att man har en farmor som är vävkunnig.

Lilla androgyna bishi-Dollfie

Här har ni en riktigt bishi (bishonen) och han är så androgyn som det bara går. Dessa små söta dockor kallas Super Dollfie och ser ut att vara tagna direkt ur en animefilm. De kommer från Japan och det är därifrån man köper dem, eller från e-bay om man vill köpa dem för ett rimligt pris. En ny Dollfie som man har designat själv kostar runt 77 000¥ vilket är detsamma som 4700 svenska kronor, alltså rätt så mycket. Sen måste man självklart köpa kläder till dem och skor och accessoarer så priset kommer bara att bli högre, men vad gör man inte för en dockas skull? Jag vet inte riktigt hur anatomiskt korrekta de är men det jag vet är att de är väldigt böjbara då de har leder där leder ska finnas; de slår alltså Barbie och hennes vänner med hästlängder, de slår t.o.m Blyth-dockorna!
Ja, jag vill ha en sådanhär och ja, en dag så ska jag få råd med en. Någon gång ska även jag köpa mig en pojkepojke (det låter väl bra). Självklart finns det jätte söta små bishoujos också och då menar jag inte de där som är ägare av bröst stora som golfbollar utan de som är små, nätta och söta som aspartam toppat med suketter.

Hemsidan där dessa dockor står att finna är:
http://www.volks.co.jp/en/superdollfie/index_superdollfie.aspx

Dollfiepojken på bilden heter för den delen Magical Michael och är helt socker och honung när han får på sig sin trollkarlshatt.

Linser i färg

Så fick man hem sina färgade linser igår, gröna och fina. De såg visserligen väldigt konstiga ut då de bara låg där, som om någon hade skrivit ut ett väldigt pixligt mönster på vanliga linser. När jag tog på dem så syntes väl inte färgen sådär jättebra men man såg att ögonen inte längre var blå. Det beror också mycket på vilka färger man har på kläderna och smink, märkte att rött och svart framhävde det gröna mycket bra medan blått och grönt tonade ner färgen.
De här linserna heter FreshLook och kommer från Focus Dailies och anländer i en förpackning á tio endagslinser till det ringa priset av 123kr + frakt 46kr från sidan http://www.yourlenses.se. Bra pris måste jag säga och det är bra att de inte är månadslinser tycker att de är något otroligt jobbiga. Tyvärr p.g.a. att jag har mörka ögon så syntes de inte jättebra, ska försöka med bruna nästa gång och se hur de funkar.
Har tänkt ha dem till Halloween om det nu blir något då, får se får se, måste först och främst sy min klänning till dess som jag ännu inte har börjat med har inte ens gjort mönstret, men det är inte precis som jag har något bättre för mig.

N N

That's all folks

"Jag tänkte skaffa mig ett nytt liv"

"Ta en blankett och fyll i"

"Och nu då?"

"Vänta."

Stora förändringar är på gång, otroligt stora. De är så enorma, så gigantiska att universum knappt kan mäta sig med dem. Men de kommer gradvis, de smyger, tassar fram nästan omöjligt sakta så att det inte märks. Vänta ett par sekler så kommer allt att vara annorlunda och då en dag kommer du vakna upp och tänka på det förgångna där du en gång levde och tro att allt var en dröm. Då kommer du att tycka att det förflutna var något otroligt exotiskt, du kommer att längta tillbaka till ditt förra liv (som enligt dig själv endast existerade i en dröm). Men det är du som har skrivit på papperna, du som valde att byta, onöjd och otacksam smet du ifrån allt du ogillade och hoppades på något bättre, men så fort du gav dem din namnunderskrift kände du ångern komma över dig som i vågor men du kan inte ångra dig längre, det är för sent och så ännu en gång börjar det om igen.

Så vad är sensmoralen i det hela?
För helvete, skriv inte på vad som helst!

o_O

My first post in this blogged world, yehaw *does the first bloggpost dance*