What's the capital in London and where is it?

Inatt låg jag vaken och längtade tillbaka dit något otroligt mycket

Svara på frågorna

Det finns ett ord som jag gillar; obaitori. Det är ett buddhistiskt koncept som betyder att alla har en egen personalitet. Alla föds vi med olika identiteter. Vi är alla unika. Vi måste leva i enlighet med vår egen natur. I andra ordalag, låt ingen annan säga åt dig hur du ska leva.

Häftigt hur ett sådant litet ord kan ha så stor betydelse.

Jag gillar det, synd bara att det finns dem som har det svårt att förstå att vi inte behöver leva så som de gör och finner det svårt att låta oss göra det vi vill.

Jag minns en tid i England då jag bestämde mig för att bli positiv. Under den tiden vann jag 50£.

Att vara positiv gör så att man blir gladare, så klart, det stärker självkänslan och man blir helt enkelt bättre på saker.

Har ni någonsin varit med om att när man just har lärt sig ett nytt ord så ser man det helt plötsligt överallt? I böcker, tidningar, på skyltar. Saken är den att man bara lägger märket till detta ord mera, inte att det helt plötsligt finns på fler ställen än förut. Det är likadant med positivitet. När man väl är uppåt så ser man alla andra små bra saker som egentligen har varit där förut. Vissa vill kalla det tur och andra går så långt som att kalla det magi när det egentligen bara är vardag.

Är man riktigt bra på detta så spelar det knappt någon roll vad som händer, man kan ta sig igenom allt. Något som hjälper är en gnutta egocentrism då man på så sätt lättare kan utesluta de dåliga sakerna som händer runt om en. Det svåra är bara att få till den rätta mängden; vi vill ändå inte ha en egocentriker runt oss, ingen gillar en sådan förutom personen ifråga.

Bieffekterna av detta är dock att det är så mycket lättare att komma i en svacka. När man känner sig dålig så blir det inte bara ”lite så där” utan man är verkligen down in the dump.

Det ger en perspektiv

Ett otroligt fint väder var det idag och jag bestämde mig för att vara ovanligt morgonpigg och ta en promenad. Solen värmde ansiktet och jag kände mig något otroligt glad, speciellt när mp3:n började spela Don't Let The Devil Ruin It All av Timo Räisänen som på något underligt sätt alltid gör mig aningens mer munter; det var ett absolut 10+ på världen är underbar-kurvan. Så jag vandrade, lyssnade och pratade i telefonen.

Men sen när jag gick förbi kyrkan och dess kyrkogård sjönk min glädje undan för undan och var på botten ungefär när jag kom till sjön. Det finns få ting så skönt som att vara ensam vid en sjö sittande på en gunga och bara vara lite nere. Det känns som om ledsamheten har någon stans att ta vägen istället för när man är inomhus och den stannar kvar inom de fyra väggarna man sitter.
En och en halv timme senare var jag hemma.

Hennes dödsannons var i tidningen idag. Elins begravning är på fredag om två veckor, jag ska gå och Anna likaså men vilka andra?

Happy, but not satisfied

Cirkus ett år har det tagit för mig att göra om min blogg-layout, men då har jag förstås förändrat den helt och hållet. Annorlunda blev det, men är dock inte helt nöjd med färgerna så kanhända blir det en förändring igen inom kort. En av de bra sakerna med att ha två datorer med internet och var av en har widescreen är att jag kan se hur min kära blogg ser ut beroende på vilken dator den ses i, och den här ska helst beskådas med widescreen och rätt upplösning. Förvisso, allt ska beskådas i rätt upplösning men då jag först inte hade det på den andra datorn ville jag nämna detta.

Tiderna flyter på och flyter ihop. Allt bara går men kommer inte tillbaka. Kanhända är det inte mycket att komma tillbaka till men många människor skulle nog hellre velat stanna en liten stund till i det som varit än att kämpa vidare i det som komma skall. Men förr eller senare blir även framtiden då och det svåra ligger på så sätt bakom dem.

Ännu en sömnlös natt då istället för att sömnen inställde sig så gjorde tankar det. Tankar om onödiga saker och några viktiga som råkade smita med. Jag låg vaken i fyra timmar, somnade vid halv tio.

Så otroligt uttråkad jag har varit den sista tiden, något alldeles extremt alltså! Tack o lov så har jag mina få korta förströelser i alla fall men de tar bara så fasligt lång tid att få hem dem. 3 veckor 4 dagar! 3 satans långa veckor och närmare fem än 4 dagar, så lång tid tog det att få hem Bioshock (GOTY!) och vad händer, jo man kan inte få igång det så då måste man ladda ner crack och mini-disc images och leta efter hjälp on the net och så får man syn på något så trevligt som detta: ”Would hate to think I downloaded this for 2 days straight for nothing. :x” Han skulle bara veta hur andra har det… Sen när jag skulle prova att få hem Sims City Societies på den andra datorn som är direktuppkopplad till internet tog det endast två dagar vilket är irriterande då det spelet var otroligt långtråkigt och jag önskar att jag hade valt ett annat istället.
Mitt spelintresse är relativt brett men tar stopp då jag kommer till de övermanliga sakerna som sport och bilar, jag håller mig hellre till skjutvapen och byggnationer.

Vi har massor av snö här, decimetertjockt lager och kyla så att det förslår. Känner för snöbollskrig.