Outlook on Life

Daddy, where's that Virgin going?

Dagarna passerar, vi har redan varit här i en månad lite drygt och största delen av tiden har väl varit svår men självklart har det funnits några ljuspunkter också.

Vi jobbar på en pub, The Trout Inn, känd över hela England och riktigt high class (men ändå får vi bara national minimum wage) Våra arbetskamrater är bra, det är alla shyssta och förstående med oss, att vi inte har någon erfarenhet och frågar saker hela tiden menar jag. De flesta manager vi har (cirkus fem stycken) är väl även de okej men det finns en person, en som är expert på att trycka ner en och få en att känna sig skiiiiiiiiiiiiiiiit, hon kan gå och supa ner sig vid en vägkant och aldrig komma tillbaka igen (okej hon ska ändå bara vara här tills veckoslutet men det är en vecka för länge). Den b*tch*ga j*vl*a f*cking satmaran (excuse my French) kan verkligen inte förstå att man är helt ny in this world of watering. Det är faktiskt inte lätt att lära sig:

Food menu + tillbehör och desserts (50 things)
Beer menu: name + taste + colour (15 – 20 different kinds)
Wine list: names + tastes + draught or bottle or glass (30+)
Spirits: Hahahahahahaha, too much

Och har man ingen aning om något av detta innan så är det inte så lätt

Abiiiiiiiiiiiii gå och förblöd.

Föresten, citatet överst är från ett barn som frågar sin pappa vart virgin-tåget ska någonstans.