2008-01-17

Det ger en perspektiv

Ett otroligt fint väder var det idag och jag bestämde mig för att vara ovanligt morgonpigg och ta en promenad. Solen värmde ansiktet och jag kände mig något otroligt glad, speciellt när mp3:n började spela Don't Let The Devil Ruin It All av Timo Räisänen som på något underligt sätt alltid gör mig aningens mer munter; det var ett absolut 10+ på världen är underbar-kurvan. Så jag vandrade, lyssnade och pratade i telefonen.

Men sen när jag gick förbi kyrkan och dess kyrkogård sjönk min glädje undan för undan och var på botten ungefär när jag kom till sjön. Det finns få ting så skönt som att vara ensam vid en sjö sittande på en gunga och bara vara lite nere. Det känns som om ledsamheten har någon stans att ta vägen istället för när man är inomhus och den stannar kvar inom de fyra väggarna man sitter.
En och en halv timme senare var jag hemma.

Hennes dödsannons var i tidningen idag. Elins begravning är på fredag om två veckor, jag ska gå och Anna likaså men vilka andra?

2 kommentarer:

Jet-Lee sa...

Jag tänkte också gå på begravningen..hur jobbigt det än känns. Vet du hur det blir med Linn och Emma?

Jet-Lee sa...

mm. hoppas hon inte gör det av fel anledning bara..jag hittade en jättefin bild på Elin från då vi var på Skansen och åkte något tågliknande. tänkte om jag skulle kopiera det och ge till Micke