Jag avskyr när mina drömmar kommer i skymundan för annat, när jag anpassar mig till den grad att jag glömmer mitt ursprungliga mål. Det känns som en enda lång tankegång som har utvecklats så mycket att vitt blivit svart.Men det är alltid skönt med en paus i funderingarna och oron, en paus likt helgen som nu har varit. En helg då Frida och jag gjorde ännu ett besök hos Sanna. Med vänner… nåja… med mina vänner kan varje stund få en guldkant även om denna inte varade så länge då dessa helger alltid passerar synnerligen fort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar